måndag 24 januari 2011

3, 2, 1, 0

Om fyra dagar sitter jag på planet ner till Chile, hoppas jag och inte nere i Spanien eller värre.. .Finland och fryser istället. Mamma och lilla syster kom hem i tisdags förra veckan, de borde ha varit här på söndan men de blev försenade med två flyg = två dagar. Vilket var ganska jobbigt när de var någon annanstans långt borta fortfarande och vi inte visste när de skulle komma hem. Vi väntade här med julgodis (fudge) god mat och mycket presenter. När de väl var här var jag överlycklig, jag visste att jag bara hade några få dagar kvar här med mamma innan jag åker iväg... det blir lite jobbigt i längden när man missar varandra såhär tycker jag... Snart ses vi bara på flygplatserna, typ tar ett dyrt fik och sedan drar vidare. Inte så kul.

Jag har packat färdigt. Har INTE mycket kläder med mig men har inget annat val, betalar helst inte 600 för tre kilon för mycket. Är försäkrad nu vilket jag inte var sist gång! Mycket bra att va försäkrad för er som reser bort över 45 dagar. Inte så kul när man blir rånad 46e dagen och ens hemförsäkring inte täcker...så försäkra dig att resa iväg försäkrad...!
Har känts lite jobbigt att veta att jag måste åka iväg så snart, hinner knappt njuta av mammas sällskap  bland annat och allt nytt som väntar mig. Men försöker tänka klart och minnas tillbaka hur det var, och jag tror jag åker till och med lite förberedd även om jag aldrig pluggade på ett av Chiles universitet så vet jag hur allt fungerar mer eller mindre. Kommer ha ett hem att komma till (mina föräldrars hus),  mina släktingar, de bekanta ställen jag besökt kommer besökas igen som jag förälskat mig i så mycket, inte alla förstår Valparaisos charm...mina katter som jag vanligtvis skulle ha här i Sverige men har nu blivit Chilenska medborgar-katter, min pojkvän kommer va där (hoppas jag) och han kommer förmodligen stödja mig i allt jag gör, värmen och maten... hmm det är nog inte så pjåkigt kanske. Men lite sorgligt är det. Jag kommer sakna min lilla jobbiga familj ändå. 

Valparaiso - taget från balkongen där jag bodde 2009


Pandora

fredag 14 januari 2011

Jag var riktigt trött imorse när jag skulle jobba fram tills jag fick i mig min lunch, en påse nudlar med ostmacka riktigt smaskigt (hittade en larv i soppan när jag skulle ta det sista). Vi kan nog säga att det var min sista dag innan jag åker till Chile. Mamma och Mikaela kommer hem nu på söndag ska bli riktigt kul att se dem, vi ska fira jul igen när vi kommit hem från Landvetter, paket utdelning... :)

Här är några bilder från igår kväll med vår vän Daniel. Det blev fik i Uddevalla centrum och lite fotografi,  jag stod mest och frös och försökte njuta av utsikten, skitkallt! 



Har även hunnit träffa min barndomskompis Sara och hälsat på Elisabeth i Göteborg den här veckan. Inte så många dagar kvar, känns lite jobbigt om jag ska vara ärlig. Hoppas på det bästa, men nervös inför allt... hjälp! Kommer sakna min lilla mamma. Antar att det är väl bara att bita ihop, jag börjar ju bli gammal.. gammal som i vuxen, vuxen som i ansvarig och metveten och bla blaaa... det är inte lätt när det är svårt.. är ett dumt uttryck.

Buona notte, dolce sonno!

torsdag 6 januari 2011

Everything happens for a reason säger jag. Jag vill inte vara elak eller så mot de som råkar ut för jobbiga saker, men jag tror det är så. Jag tror även på karma men också på oturen och turen, som till exempel de som föds i ett fattigt land, iofs det behöver inte nödvändigtvis va en otur för dem. Karma är nog inte  rätta ordet eftersom det inte går ihop med turen och oturen. Men jag tror på What goes around comes around som Justin säger.. nu menar jag det som händer här i vårat nuvarande liv. Ibland så råkar man ut för saker av ren otur eller tur, beror väl på hur man ser det som tex Roy Sullivan som blivit träffad av blixten typ sju gånger.
Vad som än händer, händer i alla fall. 

Vad som händer just nu är inget jag önskar, ibland önskar jag att jag bara kunde ta emot skit och inte slösa min energi på att bli upprörd. Det är inte lätt, har inget lugn i mig själv... en exorcist...en rastlös själ...haha nu överdriver jag. Kanske bara en ilska mot någon som betyder väldigt mycket vilket är helt förståeligt om man visste egentligen hur det är eller varit... 

söndag 2 januari 2011

tacksam men skulle kunna vara tacksammare

Tack år 2010 för att du är i vårat förflutna, tack för allt bra du har gett oss och tack för att allt dåligt du gett oss redan är över. Tack för att vi har fått en ny tom almanacka att fylla med hoppfulla dagar..

År 2010 var ett bra år men även ett dåligt år. http://sv.wikipedia.org/wiki/2010 Det började väldigt dåligt för oss som familj i alla fall, men hoppas allt det här leder till något bra i framtiden...
Jag ser fram emot att lära mig och uppleva mest bra saker såklart. Oftast lär man ju sig av att uppleva hemska traumatiska händelser...men inte alltid och det är inte direkt trevligt heller. Nu får vi bara hoppas på det bästa. Jag hoppas..och om inte jag får som jag önskat får jag väl göra det bästa av det. (det gäller att hålla huvudet ovanför ytan)


Spännande saker jag väntar på ska komma ikapp mig det här året;
Träffa resten av familjen igen, åka till Chile, träffa pojkvännen igen efter sex månader, börja på Universitetet, varma vädret, hundskit, katthår på kläderna, besök från Sverige och Spanien?, lopp-bett, glömma svenska ord, fantastiska helger med fantastiska människor, solsting, svängiga skalvar, resor, upptäckter.. för att summera det hela; ett äventyr. 

Varsågod år 2011 nu är det din tur att imponera, hoppas på att du inte gör bort dig och får oss att må bra de flesta dagarna.

Nos vemos!